agnesmychampion

Den första september 2006, alltså för exakt två år sedan, hände det något hemskt i mitt liv. Allt förändrades och hela min tillvaro vändes upp och ned på mindre än en sekund. Fick nämligen beskedet att min morfar hade avlidit efter en väldigt kort vistelse på sjukhus och jag kunde inte tro att det var sant. Ingen i familjen kunde tro det, men det var sant. Än idag har jag ganska svårt att förstå och då speciellt varför det hände just morfar, som hela tiden varit så snäll och hjälpsam mot andra. Men det är väl så som alla säger; världen är inte rättvis. Inte på något sätt. Jag känner dock att jag har kunnat hantera sorgen på ett hyfsat bra sätt, då jag hela tiden försöker att hedra morfar på bästa sätt, men utan att på något sätt drunkna i tårar.

Jag kände ganska tidigt att man var tvungen att försöka ta itu med sorgen på ett hälsosamt sätt. Med det menar jag att man hela tiden försöker minnas allt kul man haft när han var i livet och försöker glömma alla de problem och krämpor han kämpade med. Det tycker jag är enormt viktigt. Både för mig, som då kan gå vidare i livet på ett någorlunda bra sätt, men jag tror också att det var så morfar ville att man skulle minnas honom.

Ni kanske frågar er vad detta har med Agnes att göra? En fullt berättigad fråga som jag självklart ska svara på. Jo, det är nämligen så att en specifik låt med Agnes, "(What Do I Do With) All This Love", betyder något alldeles särskilt för mig. Den representerar, i alla fall för min del, kärleken jag hade och fortfarande har till min morfar. Självklart kan man tolka låten som en kärleksförklaring till någon som fortfarande är i livet, men för mig har den alltså en helt annan betydelse.

Agnes andra skiva, Stronger, släpptes bara lite över en månad efter min morfars tragiska bortgång och direkt när jag lyssnade igenom den första gången så kände jag en klump i halsen bildas när jag hörde "(What Do I Do With) All This Love" spelas upp. Den fina texten och Agnes ljuva röst träffade mig som en pil rakt i hjärtat och jag hade enormt svårt att sluta gråta i det läget. Jag var i princip tvungen att ta ut skivan en stund när låten var slut, och då enbart för att kunna lugna ned mig och tänka över vad som faktiskt hade skett.

Från den dagen bestämde jag mig för att spela låten lite extra den första september varje år och då som en specifik hyllning till min morfar och allt det goda han stod för. Har redan spelat den en gång idag, men det lär bli fler gånger innan dagen är över. Ni som har läst mina tidigare bloggar kanske minns att jag skrev att Agnes kan påverka mig känslomässigt på ett helt annat plan än vad någon annan artist hittills lyckats med. Detta, om något, är ännu ett bevis på det.

Vila i frid, morfar. Jag tänker på dig.