agnesmychampion

I ett tidigare inlägg så skrev jag lite grann om mina tankar kring Sveriges olika musikgalor och min frustration över att Agnes i princip aldrig vinner något, trots stora framgångar på andra håll. Detta verkar bero på att hon inte tillhör det "fina" musikfolket här i Sverige, vilket i mina öron låter helt sjukt, och just därför tänkte jag spinna vidare lite grann i det här ämnet.

På galor som Grammis och P3 Guld har det genom åren varit en genomgående trend att i princip samma artister/band vinner varje gång, även om det såklart finns undantag. Annars vore det ju helt sanslöst. Hur som helst, för att vinna ett pris på en av dessa galor krävs det i det stora hela följande två saker; man måste vara omtyckt av de svenska musikjournalisterna och man får absolut inte ses som en kommersiell artist.

Okej, självklart överdriver jag en aning, men samtidigt ligger inte verkligheten så långt ifrån som man kan tro. Det här med att man har delat upp landets musik i "fin" och "ful" musik är så jäkla löjligt som det bara kan bli och det märks ju inte bara när man kollar på alla dessa galor. Har exempelvis läst ett flertal musikrecensioner där man märker ganska tydligt att recensenten i fråga inte ens har lyssnat på skivan ordentligt.

Det var ungefär så jag tänkte när jag läste recensionerna till Agnes självbetitlade debutalbum, som ju bekant släpptes bara några få veckor efter vinsten. Visst var omständigheterna kring inspelningen allt annat än optimal, men jag frågar mig än idag; lyssnade de verkligen igenom skivan ordentligt innan de skrev sina texter? Jag betvivlar det.

Ska det behöva vara såhär? Ska inte alla artister/band, oavsett om de är kommersiella eller inte, ha samma förutsättningar? Varför finns det så kallade "fina" och "fula" artister/band överhuvudtaget? Vem/vad/vilka är det som bestämmer vilket fack man egentligen tillhör? Ska någons bakgrund, oavsett om den innehåller en vinst i Idol (där Agnes såklart är ett praktexempel) eller något helt annat, spela en så pass avgörande roll som den verkar göra för vissa människor? Är den "finare" musiken per automatik bättre än den "fula" bara för att skribenterna är helt lyriska över den förstnämnda?

----------------------------

Ni känner nog inte till det här, men jag är ett enormt stort fan av skådespelaren Morgan Alling. Första gången som jag såg honom var i sommarlovsprogrammet Tippen som sändes under åren 1993-94 i SVT. Förra året så var han en av sommarpratarna i P1 och självklart lyssnade jag när det var dags för hans tur. Ett mycket intressant program där man fick reda på en hel del om hans liv som barn och liknande, men lyssnade man igenom extramaterialet som fanns (och fortfarande finns ska väl tilläggas) upplagd på siten kunde man också höra på hans åsikter om just det som jag har skrivit om här ovan.

Har ni inte lyssnat på detta så tycker jag definitivt att ni ska göra det. Här är länken:

http://www.sr.se/laddahem/podradio/SR_sommar_i_p1_090725030119.mp3

Behöver jag säga att jag håller med honom till 100%?

Hela den här diskussionen kring det "fina" och det "fula" inom svensk kultur, oavsett om det gäller musik, teater eller liknande, är väldigt intressant, men samtidigt väldigt korkad. Jag menar, varför stirrar många musikrecensenter sig blinda på var en artist som Agnes kommer ifrån (ett kommersiellt TV-program) istället för att bara värdera och recensera det som faktiskt är relevant, nämligen musiken? Är det inte det som de får betalt för?

Hade någon sagt till mig för ett år sedan att det skulle göras tre olika musikvideor till On And On så hade jag nog undrat vad den personen egentligen snackar om. Eller om han/hon hade tagit något olämpligt. Jag menar, i januari 2009 så fanns det bara en enda video tillgänglig till Agnes första singel i Sverige, On And On, och just då var det mer än tillräckligt. Senare under året dök det upp information på nätet som sa att en andra video var på gång, en så kallad internationell version som skulle användas när låten skulle promotas utomlands. För alla er som har läst min analys av den andra videon känner ju redan till min kärlek till den och det är något som jag fortfarande känner väldigt starkt när jag kollar på den. Jag menar, den är ju så jäkla grym alltså!

I och med att den andra videon skulle användas utomlands så blev jag enormt förvånad när jag läste en speciell nyhet för en kort tid sedan. Det är nämligen så att en tredje musikvideo till On And On ligger på produktionsbordet och är ska släppas i samband med singelns intåg på den brittiska marknaden någon gång i februari. Som sagt, detta gjorde mig väldigt förvånad, då jag (som många andra) hade trott att den andra musikvideon även skulle användas i Storbritannien. Men så blir det alltså inte och vi kommer att få ta del av ännu en video till On And On relativt snart.

Personligen förstår jag inte riktigt varför en tredje video skulle vara nödvändig, då den andra redan är så pass grym, men självklart ser jag fram emot att få se den. Än så länge har jag bara sett två bilder från videon (en av dessa kan ni se här nedan), men nog verkar den bli riktigt snygg. Har relativt höga förväntningar på denna nya video och det ska bli spännande att se vad den kommer att innehålla och hur den är uppbyggd. En videoanalys från min sida kan ni såklart räkna med, men det blir en senare fråga.

Man kan säga vad man vill om det jag tänker skriva om nu, men jag tänker i alla fall dela med mig av mina åsikter. Det är nämligen så att det har avverkats två stycken musikgalor de senaste dagarna; Grammis och P3 Guld, men ingen av dem gjorde något vidare uttryck på mig dock. Detta beror till stor del på det faktum att Agnes blev utan priser, men också p.g.a. galornas enormt trista uppbyggnad. Det sistnämnda orkar jag inte gå in på djupare för närvarande, men att Agnes inte fick med sig hem ett enda pris från vare sig Grammis eller P3 Guld är bara så sjukt det någonsin kan bli.

Några kanske tycker att jag gnäller nu, men det bryr jag mig inte ett dugg om. Dessutom gnäller jag inte, jag är förbannad! Agnes har fått ett par fina nomineringar genom åren, vilket såklart är trevligt och så, men några priser på Grammisgalan eller P3 Guld har det inte blivit ännu. Frågar ni mig så tycker jag att det är enormt orättvist, speciellt med tanke på vilka som faktiskt har vunnit.

En annan sak som jag frågar mig är hur Agnes inte blev nominerad till vare sig Årets kvinnliga artist/Årets artist på Grammisgalan eller Årets artist på P3 Guld-galan? Jag menar, när jag tittar på de nominerade i dessa kategorier så kan jag inte förstå hur tänket bakom fungerat. Det verkar inte som succéer utomlands (som Agnes har haft) betyder särskilt mycket i detta sammanhang, om något överhuvudtaget, vilket åtminstone jag tycker är väldigt underligt.

Oavsett om man gillar att titta på dessa galor eller ej (ni vet nog var jag står i den frågan), så tycker jag att det kan vara passande att ifrågasätta deras struktur och dylikt någon gång ibland. För min egen del så vet jag inte om jag orkar bry mig om priser som Grammis, P3 Guld eller Rockbjörnen längre när de ändå bara verka hamna i samma individers händer år efter år.

För några dagar sedan skrev jag om Finest Awards 2010 och att Agnes kunde bli nominerad i två av kategorierna (Årets danslåt och Årets bäst klädda kvinna) om vi bara skickade in tillräckligt många röster. Tidigare idag presenterades de tio finalisterna i varje kategori och lyckligtvis kan vi hitta Release Me bland de låtarna som är nominerade till priset för Årets danslåt. I och med att den kategorin i stort sett var skapad med Release Me i åtanke (det känns så i alla fall), så är jag enormt glad att den blev nominerad.

Tyvärr blev det också den enda nomineringen för Agnes del, då hon inte finns representerad i kategorin Årets bäst klädda kvinna. Okej, inte för att jag är något modeorakel eller nåt, men att inte Agnes blev nominerad är ett stort skämt. Jag menar, hon ser alltid grymt snygg ut och hon har alltid på sig helt fantastiska kläder under hennes framträdanden med mera. Men tydligen verkar inte det räcka för att bli nominerad, vilket är helt sjukt, om ni frågar mig.

Oavsett vad så gäller det nu att vi röstar järnet på Release Me och det gör man via den här länken:

http://finestawards.se/rosta

Det har varit lite snack den senaste tiden på diverse ställen om hur mycket man längtar efter helt nytt material från Agnes och jag behöver nog knappast säga att även jag är en av dem. Jag menar, hur grym platta Dance Love Pop än är så måste man ju komma ihåg att den faktiskt släpptes här i Sverige under hösten 2008, vilket gör att ens längtan efter nya låtar ligger på en ganska maffig nivå just nu. Visst har man fått ta del av underbara poppärlor som You Rain och Secret Love, men det är ändå inte riktigt samma sak. Ni förstår säkert vad jag menar.

Hur som helst, det finns något som jag har funderat ganska mycket på under de senaste veckorna och det är helt enkelt var man kan förvänta sig att Agnes nästa fullängdsalbum kommer att produceras och vem som kommer att stå som producent? Kommer det att ske här i Sverige tillsammans med Anders Hansson eller kommer hon istället att spela in hela rasket i USA ihop med någon stor och känd demonproducent? Enormt svårt för en lekman som jag att svara på såklart, men inget hindrar ju en från att spekulera lite grann.

Funderar man noggrant över de båda alternativen så hittar man ganska lätt positiva och negativa delar med bägge två, vilket i sig inte är någon vidare överraskning, men ändå. Blir det Sverige och Anders så ligger ju det positiva i det faktum att han och Agnes redan har jobbat ihop med Dance Love Pop, vilket därmed gör det lättare för dem bägge att knåpa ihop en ännu bättre uppföljare med ett sound som de båda känner till väldigt väl.

Blir det istället USA och en annan producent så kanske det tar lite längre tid att hitta ett passande sound med mera, men samtidigt kan det ju öppna ännu fler dörrar för Agnes på den amerikanska marknaden och det är ju aldrig fel, om man säger så. Speciellt med tanke på hur stort USA är som land. Ett annat val kan ju vara att Agnes och Anders jobbar tillsammans igen, men då i USA istället för Sverige, men personligen tycker jag inte att det alternativet låter särskilt rimligt.

Oavsett var nästa album kommer att produceras (och vem som kommer att stå för produktionen) så tror jag inte att vi kommer att få se en release förrän 2011 någon gång. Vissa kanske tycker att det är för lång väntetid, men man måste komma ihåg att Agnes schema för 2010 förmodligen ser ganska fullbokat ut. Okej, nu har ju inte jag hennes officiella schema här framför mig eller nåt (inte den inofficiella heller för den delen), men ska hon lansera Dance Love Pop i länder som USA, Japan m.fl. så kan man inte stressa sig fram. Tro mig, det skulle definitivt inte fungera.

Jag skulle göra i princip vad som helst för att få höra på lite nytt låtmaterial från Agnes just nu, men som läget är för närvarande så lär det nog dröja ett tag till tyvärr. Hur lång tid vet jag dock inte. Det kommer med all säkerhet att bli tufft, men man får försöka överleva ändå. Jag menar, man kan ju alltid fortsätta lyssna på You Rain och Secret Love, eller hur?

Jaha, då har man fyllt år och är numera 26 år, vilket i sig inte är någon speciell ålder men man känner sig ändå lite vemodig när man tänker på det. Vad jag menar med det är helt enkelt att man börjar närma sig 30-strecket och inte tvärtom. Men istället för att tjata om min åldersnoja så tänkte jag tipsa er alla om en omröstning som är på gång just nu, där allas vår Agnes faktiskt kan vinna några priser om vi bara nominerar henne.

Priset heter Finest Awards 2010 och delas ut i ett flertal kategorier, som exempelvis Årets nattklubb och Årets modeblogg. Men kategorierna som är aktuella för oss Agnes-fans är dock några helt andra, nämligen Årets danslåt (Release Me såklart) och Årets bäst klädda kvinna. Just nu kan man alltså nominera och detta håller på ända tills den 14:e januari, då tio finalister i varje kategori kommer att presenteras och förhoppningsvis kommer Agnes att vara med bland dessa. Själva galan med prisutdelningarna kommer sedan att hållas på Café Opera den 10:e februari.

Som sagt, nu gäller det att nominera Agnes för fulla muggar och länken som ni behöver för att göra det är följande:

http://finestawards.se/nominera

Mer information om alltsammans hittar ni här:

http://www.sthlmsfinest.com/articles/article.php?aid=5053

Förra året gjorde Agnes ett bejublat framträdande i Frankrike som jag faktiskt hade tänkt göra ett litet inlägg om betydligt tidigare, men olyckligtvis blev det också en aning försenat, som ni märker. Hur som helst, här nedan kan ni kolla in hennes grymma uppträdande och man märker verkligen hur glad Agnes är. Sådant gör även mig enormt lycklig.