agnesmychampion

Då var det då äntligen dags för det ni alla har väntat på, nämligen recensionen av Agnes tredje album, Dance Love Pop. Jag vill börja med att klargöra att jag har försökt göra den här recensionen så rättvis som det bara går då det är något som är extremt viktigt för mig när det kommer till recensioner, oavsett om det gäller musik, TV-spel eller något helt annat. Jag skulle kunna ge albumet högsta betyg utan att blinka, men sådana partiska recensioner är inget som jag brukar göra, då det går emot mina principer. Nu när ni känner till detta är det bara att läsa vidare.

Det som slår mig så fort jag sätter på Dance Love Pop är hur jäkla grym öppningsspåret, Release Me, faktiskt är. Man har ju läst en del om hur bra låten skulle vara, från personer som t.ex. Blogg-Oswald och Agnes själv, men trots att jag hade väldigt höga förväntningar så knockade låten ut mig både en, två och tre gånger. Både verserna och refrängen känns enormt mäktiga och jag ryser av välbehag varje gång jag hör den. Det här är en låt som jag kan lyssna på igen och igen och igen och igen utan att tröttna ett dugg. Att det sedan är en av de låtar som Agnes själv har varit med och skrivit gör ju inte det hela sämre direkt.

On And On känner ni ju till vid det här laget, så just därför tänkte jag inte skriva så värst mycket mer om just den låten, men visst är den fortfarande riktigt bra. Det är bara det att det finns så många andra låtar på skivan som jag faktiskt har fallit ännu mer för. Release Me är såklart en av dem, och en annan är den låten som vi alla fick en liten smygtitt (om man nu kan säga det när man lyssnar på en låt), nämligen Love Me Senseless. Verserna kan tyckas som lite för långsamma ibland (kände också det i början), men det är något som man vänjer sig vid relativt snabbt. Det gjorde i alla fall jag och nu är det ett av mina favoritspår på skivan.

Låten som härnäst flödar ur mina högtalare är en välbekant en, åtminstone för mig och alla andra som besökte Mjölby igår. How Do You Know är en riktigt skön låt att lyssna på, även om jag tycker att vissa instrument inte alltid passar in. Detta är en minimal sak som knappt märks när man lyssnar, men det finns ändå där, i alla fall för mig. Sedan tycker jag faktiskt att live-versionen som Agnes framförde i Mjölby är snäppet bättre, men det där är ju en smaksak och inget annat. Man blir dessutom väldigt glad när man lyssnar på den, känner jag. Sådant är alltid positivt i min bok och bör berömmas därefter.

I Need You Now heter nästa låt som börjar spelas och är något som man nog kan räkna som en ballad. Med ett trevligt gitarriff i bakgrunden och Agnes underbara röst blir det en ren fröjd att lyssna på. Det ska dock sägas att jag inte riktigt fastnade för denna låt första gången jag hörde den, men efter ett par lyssningar så gillar jag den och det väldigt mycket. Finns definitivt andra låtar som jag tycker är bättre på Dance Love Pop, men någonstans i toppenskiktet finns den här belägen ändå.

Agnes har ju som bekant varit med och skrivit fyra av låtarna på Dance Love Pop och faktum är att nästa låt, Look At Me Now, är en av dem. Jag kanske låter som en hackig skiva nu, men detta är också en av mina favoritlåtar från skivan. Den är svängig till tusen och jag vill bara upp och dansa när jag lyssnar på den. Har dessutom försökt få min bror att dansa till den, men det är ungefär lika lätt som att förstöra en diamant med bara händerna och nej, jag skämtar inte heller. Oavsett vad så är det en grymt bra låt som jag tror att många kommer att gilla.

Låt nummer sju på skivan heter så mycket som Don´t Pull Your Love Out och är, enligt mig i alla fall, den låt som är mest annorlunda på Agnes nya skiva. Fråga mig dock inte varför jag känner så, då jag har försökt komma på det själv under ett par timmar nu, men så är det i alla fall. Låten i sig är utan tvekan hyfsad, men p.g.a. dess annorlunda karaktär så har jag inte lyckats fastna för den ännu. Inte alls på samma sätt som de andra. Men vem vet, det kanske sker i framtiden. Svårt att veta.

För att beskriva storheten i Open Up Your Eyes, som är nästa låt på skivan, på bästa sätt räcker det med att lyssna igenom texten noga. Att den sedan är enormt uppiggande gör bara upplevelsen så himla mycket bättre. Trevliga verser går över till en ännu mer trevlig refräng och jag gör mitt bästa för att sjunga med när jag lyssnar på den. Har dock inte hunnit lära mig all text ännu, men förhoppningsvis gör jag det snart. Håll tummarna för mig, okej?

Näst sista låten på Dance Love Pop är också en ballad och går under namnet Sometimes I Forget och är faktiskt också en av de låtar som Agnes har varit med och skrivit. I och med att albumet inte innehåller så många regelrätta ballader, så är detta ändå en låt som utan tvekan är där och snokar. Då jag fullkomligt älskar när Agnes sjunger ballader (vem gör inte det?), som exempelvis Right Here Right Now, I Believe och (What Do I Do With) All This Love, så är detta en låt som passar mig som handen i handsken. Gillar du ballader ska du definitivt lyssna igenom detta underbara musikstycke.

Den absolut sista låten på skivan är en låt som jag redan från början hade väldigt stora förväntningar. Varför då? Jo, då var det enbart den något annorlunda låttiteln som gjorde mig extremt intresserad och ni kan ju försöka gissa hur jag reagerade när jag fick höra den för första gången. Alltså, det enda ord som jag kan beskriva Big Blue Wall med är magi. Kanske låter som en konstig eller rent av korkad kommentar, men det här är verkligen en låt utöver det vanliga och definitivt inget jag hade förväntat mig från Agnes om ni hade frågat mig för något år sedan. Redan när introt börjar förstår man att detta kommer att bli något alldeles extra och det där lilla extra fortsätter sedan hela låten igenom, vilket är grymt imponerande. Big Blue Wall är lika med maximal kärlek för mig.

Dance Love Pop är en otroligt bra produktion och man känner verkligen att det finns en slags röd tråd genom alla låtarna, vilket gör att jag njuter extra mycket när jag sätter på den. Men är detta en perfekt platta? Nej, det är det inte, men det är utan tvekan Agnes absolut bästa skiva som hon har gjort hittills. Dessutom är det bland det bästa jag har hört inom genren på mycket, mycket länge. Låtarna har i princip redan satt sig i hjärnan på mig och jag känner att jag vill dansa så fort jag får chansen, trots att jag egentligen inte är så värst bra på det.

Men att jag överhuvudtaget känner av känslan att dansa gör ju att Agnes, Anders Hansson m.fl. sannerligen har lyckats med sitt uppdrag; att få mig, dig och alla andra att dansa tills man stupar av utmattning. Men om det är några låtar som jag mer än gärna stupar av utmattning för så är det låtarna på Dance Love Pop.

Visst, jag kanske inte gillar alla låtar riktigt lika mycket, men i det stora hela är Agnes tredje platta så grymt bra att i princip alla kan finna och känna glädje inom dess atmosfär.

Betyg: 4/5 (en väldigt stark fyra dessutom)

Bästa spår: Release Me och Big Blue Wall